I en tid som präglas av djupgående miljömässig, social och ekonomisk omvandling erkänns arkitektur i allt högre grad som en strategisk kraft som formar Europas framtid. Från att hantera bostadskrisen till att främja den gröna och den digitala omställningen spelar den bebyggda miljön en central roll för att skapa hållbara, inkluderande och högkvalitativa bostadsområden för alla.
I denna djupgående diskussion med ordföranden för arkitektrådet reflekterar kommissionsledamot Micallef över arkitekturens föränderliga roll inom EU:s politiska prioriteringar. Samtalet inleds med ett personligt perspektiv – med utgångspunkt i hans uppväxt på Malta – för att undersöka hur arkitekturen formar det dagliga livet, samhällen och en känsla av tillhörighet, i linje med principerna för ”15-minutersstaden”.
Under hela intervjun tar Daniel Fügenschuh, ordförande för ACE, upp viktiga frågor på uppdrag av yrket och tar itu med utmaningar som övergången till socialt driven arkitektur, hinder för unga metoder och behovet av att skala upp högkvalitativa, samhällsfokuserade projekt. Diskussionen belyser också den roll som viktiga EU-initiativ, däribland det nya europeiska Bauhaus, spelar för att främja innovation, hållbarhet och inkludering i den bebyggda miljön.
I dialogen undersöks vidare frågor om rörlighet, global konkurrenskraft och arkitekturens ställning i Europas kulturella och ekonomiska landskap. Det understryker vikten av att göra det möjligt för arkitekter att arbeta över gränserna, få tillgång till möjligheter och bidra till att forma Europas framtid både inom och utanför dess gränser.
Kommissionsledamot Micallef riktar sig till arkitekter i hela Europa och ger ett tydligt budskap: Yrket handlar inte bara om att utforma byggnader, utan om att forma motståndskraftiga och inkluderande samhällen. I takt med att Europa navigerar i ett alltmer komplext landskap bekräftar detta utbyte med ACE:s ordförande arkitekternas centrala roll som drivkrafter för förändring – att överbrygga kultur, hållbarhet och innovation för att skapa meningsfulla utrymmen för nuvarande och kommande generationer.
Bild: Europeiska kommissionen
ACE:s ordförande: Arkitektur spelar en grundläggande roll när det gäller att forma hur vi lever, arbetar och interagerar med varandra.
Kommissionsledamot Micallef: ”Innan du går in på specifika politiska frågor, kan du fundera över hur dina erfarenheter av att växa upp på Malta har format din förståelse av arkitekturens roll i samhället? Hur har dessa erfarenheter påverkat ditt perspektiv på den 15-minutersstadsstrategi som tillämpas i våra städer?
Att växa upp på Malta, med sina kompakta städer, skiktad historia och nära sammansvetsade samhällen, gjorde det möjligt för mig att uppleva hur arkitektur och stadslayout formar det dagliga livet, social interaktion och en känsla av tillhörighet. Jag tror att detta stämmer överens med principerna för 15-minutersstaden, som bygger på närhet, hållbarhet, rättvisa och design som är gjord för människor.
I hela EU kan vi se att städerna genomför politiska prioriteringar, från konkurrenskraft och innovation till klimatåtgärder, resiliens och social sammanhållning. Samtidigt står de inför komplexa utmaningar. Bostäder till överkomlig kostnad, mobilitet, demografiska förändringar, social inkludering och den gröna och den digitala omställningen är bara några exempel. Många städer reagerar redan med innovativa strategier som involverar lokala myndigheter, berörda parter och medborgare.
Den 15 minuter långa staden är en modell som städerna kan anpassa till sina egna behov och använda för att förbättra den övergripande livskvaliteten. Dess framgång är dock beroende av säkra och tillgängliga mobilitetsnät, rättvis planering och ett starkt lokalt deltagande. I detta sammanhang är arkitekturens och livsmiljöns kvalitet avgörande. Detta är i linje med värdena i det nya europeiska Bauhaus, som främjar hållbara, inkluderande och högkvalitativa bebyggda miljöer som är förankrade i Europas kulturella mångfald.”
ACE:s ordförande: I februari tillkännagavs finalisterna 2026 till EU:s pris för samtida arkitektur – Mies van der Rohe-priset. I nästan 40 år har EU Mies Awards erkänt spetskompetens inom arkitektur i Europa. Vi ser också ett skifte från Start arkitekter till social arkitektur. Under de senaste åren återspeglar EU:s och internationella utmärkelser en bredare övergång inom yrket – från ikoniska ”starchitect”-projekt till socialt driven och samhällsfokuserad arkitektur. Vad tror du är de största hindren (ung arkitekturpraxis) och möjliggörande faktorer för att skala upp och integrera dessa exemplariska projekt och den högkvalitativa arkitekturen för alla?
Kommissionsledamot Micallef: ”Arkitekturen går långt utöver form och funktion. Det är ett kraftfullt verktyg för att forma mer inkluderande, hållbara och motståndskraftiga samhällen. Arkitekternas arbete, både etablerade och framväxande, är avgörande för att främja dessa gemensamma europeiska prioriteringar. Under de senaste årtiondena har Europeiska unionens pris för samtida arkitektur – Mies van der Rohe-priset (EUmies Awards) återspeglat utvecklingen av arkitektpraxis i Europa. EUmies Awards lyfter fram styrkan och konkurrenskraften i Europas arkitektsektor, där samarbete och kunskapsutbyte mellan discipliner leder till innovativa och högkvalitativa resultat.
Till exempel fokuserar verk från de senaste finalisterna och vinnarna ofta på bostäder, återanvändning, kollektiva utrymmen och engagemang i lokalsamhällen. Dessa projekt påminner oss om att arkitektur inte bara handlar om att designa byggnader. Det handlar om att förändra verkligheten. Det handlar om att arbeta med det som redan finns, engagera sig i komplexitet och öppna nya möjligheter för hur vi lever tillsammans.
Jag är medveten om att det är en utmaning att trappa upp dessa strategier. Ta till exempel upphandlingssystem som prioriterar lägsta kostnad framför långsiktig kvalitet, begränsad tillgång till provisioner för unga och framväxande metoder eller regelverk som främjar standardiserade lösningar. Att omsätta småskaliga projekt i större offentliga program kan också vara en utmaning
I detta sammanhang är det viktigt att systemen inte oavsiktligt minskar arkitekternas roll i förfarandet, utan i stället ger dem möjlighet att på ett meningsfullt sätt bidra till utformningen av kvalitet, innovation och skapandet av utrymmen som verkligen tjänar människor.
Samtidigt ser vi engagemang för arkitektonisk kvalitet och långsiktigt socialt värde. Att öppna och väl utformade arkitekttävlingar som skapar möjligheter för unga praktiker. Politik till stöd för renovering, anpassningsbar återanvändning och hållbart byggande. och initiativ som det nya europeiska Bauhaus.
Initiativ för ömsesidigt lärande, som det vi lanserade 2023 och som finansieras inom ramen för Kreativa Europa, spelar också en viktig roll. De stöder beslutsfattare inom arkitektur och bebyggd miljö, kultur och kulturarv samt fysisk planering och hållbar utveckling på lokal, regional och nationell nivå till gagn för alla medborgare.
I detta sammanhang ger EUmies Awards ett viktigt bidrag. Ja, de erkänner excellens, men inte bara det. Initiativet synliggör modeller av arkitektur som är socialt ansvarsfulla och miljömedvetna. De prisbelönta projekten förkroppsligar andan i det nya europeiska Bauhaus och visar hur hållbarhet, estetik och inkludering kan förenas för att förbättra vardagen och skapa meningsfulla utrymmen för medborgare i hela Europa. Denna strategi kan inspirera politik och praxis som syftar till att skapa livsmiljöer av hög kvalitet för alla.
ACE:s ordförande: I slutet av 2025 antog EU-kommissionen ett efterlängtat bostadspaket som innehåller ett meddelande om det nya europeiska Bauhaus. Hur kan det nya europeiska Bauhaus fungera som en katalysator för EU-politik som stöder arkitekter och samhällen i skapandet av byggnader som är både innovativa och varaktiga? Vilken roll kan det nya europeiska Bauhaus spela för att hantera bostadskrisen?
Kommissionsledamot Micallef: ”Det nya europeiska Bauhaus är väl positionerat för att vara en referenspunkt för EU:s bostadspolitik. Den betonar integreringen av hållbara, kulturella, sociala och demokratiska värden i utformningen av den byggda miljön. Centralt för Bauhausinitiativets vision är tanken att byggnader är mycket mer än tekniska tillgångar och att bostäder bör förkroppsliga värdighet, säkerhet och jämlikhet. Förnyelse av stadsdelar, byggnadsrenovering och renovering samt bättre användning av befintliga byggnader är andra fokusområden för det nya europeiska Bauhaus. Syftet är att tillhandahålla lösningar som lokala myndigheter och yrkesverksamma kan kopiera. NEB-akademin stöder denna vision genom att tillhandahålla riktad utbildning för arbetstagare och främja innovation och forskning inom sektorn.
Till stöd för kommissionens plan för bostäder till överkomlig kostnad, Bauhausinitiativet kommer att erbjuda evidensbaserade verktyg och utrymmen där vem som helst, inklusive arkitekter, kan träffas och arbeta tillsammans för att skapa innovativa bostadslösningar till överkomliga priser. Det nya Bauhauslaboratoriet för bostäder är ett exempel på detta tillvägagångssätt. Det ger ett utrymme där NEB-samhället ytterligare kan utforska lösningar för bostäder till överkomlig kostnad och motståndskraft.
ACE:s ordförande: Med kulturkompassen för Europa positionerar kommissionen kulturen inte bara som en sektor som ska stödjas, utan som en strategisk tillgång – en som stärker Europas konkurrenskraft, stärker demokratiska värden och förbättrar medborgarnas vardag. I detta avseende kan initiativet ses som en kulturell ”konkurrens” för Europas framtid: göra Europa ”stolt” igen genom kreativitet, kvalitet och gemensamma värderingar. Hur kan EU, genom att mobilisera de kulturella och kreativa näringarna – särskilt arkitekturen – göra det möjligt för sektorn att blomstra och samtidigt reagera på ett meningsfullt sätt på vår tids stora utmaningar? klimatförändringarna, bostadskrisen, den digitala omställningen och det ökande ekonomiska trycket?
Kommissionsledamot Micallef: ”Den Kulturkompassen för Europa som jag presenterade i november förra året Parlamentet anser att de kulturella och kreativa sektorerna snarare är strategiska drivkrafter för Europas omvandling än perifera verksamheter. De kan spela en nyckelroll när det gäller att ta itu med stora utmaningar såsom klimatförändringarna, bostadskrisen, den digitala omställningen och det ekonomiska trycket. Jag har bekräftat detta vid tidigare tillfällen, och jag står fortfarande fast vid det: Kulturen är Europas första försvarslinje.
Kultursektorn, inklusive arkitekturen, kan leda grön omställning genom Främja energieffektivitet, hållbara material och klimattålig design, samtidigt som man balanserar innovation med skydd av kulturarvet. Det är inte abstrakta principer. De är konkreta, byggda realiteter som visar hur den gröna omställningen kan levas, upplevas och delas av alla.
Arkitektur är särskilt strategiskt inom de kulturella och kreativa sektorerna eftersom det förbinder kultur, ekonomi, miljö och vardag. Arkitektur speglar vår historia, svarar på våra nuvarande utmaningar och projektvisioner om vår gemensamma framtid. Investeringar i byggda miljöer av hög kvalitet stärker den lokala identiteten, främjar välbefinnande och stöder social sammanhållning. Genom att främja en gemensam arkitekturkultur i Europa genom instrument som Europeiska unionens pris för samtida arkitektur – Mies van der Rohe-priset (EUmies Awards) och det nya europeiska Bauhaus kan EU mobilisera kreativitet och innovation för att ta itu med samhällsutmaningar och samtidigt stärka de europeiska värdena.
Jag är övertygad om att den digitala omställningen kan erbjuda möjligheter att öka effektiviteten och utöka det kreativa uttrycket, till exempel genom AI-stödda verktyg. Men låt mig vara mycket tydlig: AI måste finnas kvar människocentrerad och respektera upphovsmännens rättigheter”.
ACE:s ordförande: Den senaste sektorsstudien om ACE visar att 27% av de europeiska arkitekterna är under 40 år, vilket belyser yrkets relativa ungdom. Samtidigt är 16% av de svarande har allvarligt övervägt att arbeta i en annan medlemsstat, och allt fler arkitekter utbildas utanför sina hemländer. Även om detta tyder på ett starkt intresse för gränsöverskridande rörlighet tar många arkitekter i praktiken inte detta steg. Vilka åtgärder kan EU vidta för att bättre stödja rörligheten för arkitekter, särskilt unga yrkesverksamma, i hela Europa och bidra till att omvandla detta intresse till konkreta möjligheter?
Kommissionsledamot Micallef: ”Samarbete och utbyte står i centrum för Europas kultur- och kulturpolitik. Precis som på många andra områden är gränsöverskridande samarbete och rörlighet avgörande för kreativa yrkesutövares karriärer. De behövs också för att utveckla en Det europeiska kulturområdet som främjar dialog mellan upphovsmän och medborgare. De stärker konkurrenskraften, gör det möjligt för kulturella verk att cirkulera över gränserna, nå ut till en bredare publik och stöder tillväxten i Europas kreativa ekonomi.
Vi välkomnar Europarådets arkitektråds iakttagelse i det offentliga samrådet om initiativet för kompetensportabilitet att de lagstadgade kraven på erkännande av yrkeskvalifikationer inte på något sätt är de största hindren för gränsöverskridande rörlighet. Vi noterar dock att det fortfarande finns utrymme för förbättringar för att göra systemet med automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer verkligt automatiskt och sömlöst – även för arkitekter. Det är vad vi arbetar med inom ramen för vårt kommande initiativ för kompetensportabilitet.
Låt mig också nämna den roll som EU:s regler för offentlig upphandling syftar till att öppna marknader för tjänster, varor och byggentreprenader som köps av offentliga myndigheter (och andra enheter som är skyldiga att tillämpa reglerna för offentlig upphandling) för EU-omfattande konkurrens. Detta inbegriper byggentreprenadkontrakt och arkitekttävlingar, där ekonomiska aktörer från hela Europa kan konkurrera på lika villkor. Det kan också noteras att kontrakt som tilldelas enligt EU:s regler för offentlig upphandling har ett visst betydande värde och som sådana normalt tilldelas företag, medan enskilda arkitekter är deras anställda eller (under)leverantörer. Reglerna för offentlig upphandling innehåller inga begränsningar av nationaliteten för arkitekter som anställs inom ramen för offentliga byggentreprenader eller arkitektonisk formgivning”.
ACE:s ordförande: Som arkitekter ser vi i första hand att europeiska arkitekter och designers är globalt konkurrenskraftiga – något som illustreras av ikoniska internationella projekt såsom olympiska arenor i Kina som designats av EU:s arkitekturkontor. Dessa projekt utgör inte bara en betydande ekonomisk export av europeisk expertis, utan fungerar också som kulturella uttalanden som visar upp Europas kreativitet, innovation och designvärden i hela världen. Hur kan du ur ditt perspektiv samarbeta med EU:s handels- och konkurrenskraftspolitik – särskilt när det gäller marknadstillträde, offentlig upphandling och exportfinansiering – bättre stödja arkitekter som arbetar internationellt, samtidigt som du säkerställer rättvis konkurrens och verkligt ömsesidiga villkor på globala marknader?
Kommissionsledamot Micallef: ”EU:s handelspolitik syftar till att öka konkurrenskraften och förbättra marknadstillträdet genom att ta itu med handelshinder. Yrkesmässiga tjänster – inklusive arkitekttjänster – är en prioritering i EU:s handelsförhandlingar. Vårt mål är att undanröja hinder och säkra meningsfullt marknadstillträde för europeiska arkitekter och företag som är verksamma utomlands. I handelsförhandlingarna fokuserar kommissionen på åtaganden som möjliggör etablering, gränsöverskridande försörjning och tillträde till marknader för offentlig upphandling.
Lika viktiga är bestämmelser om nationell reglering, såsom krav på öppna förfaranden, objektiva kriterier och rätten att få ett skriftligt beslut om en ansökan inom en angiven tidsram. De skapar rättssäkerhet, särskilt för små och medelstora företag som utgör en stor del av arkitektursektorn.
Vi bygger på en solid multilateral grund, eftersom arkitekttjänster hör till de mer liberaliserade yrkessektorerna enligt Världshandelsorganisationens regler. Åtaganden om offentlig upphandling stärker ytterligare marknadsmöjligheterna, med tanke på arkitekturens centrala roll när det gäller infrastruktur och offentliga bygg- och anläggningsarbeten.
Slutligen är erkännande av kvalifikationer avgörande. Det avtal om ömsesidigt erkännande av arkitekter som nyligen ingicks mellan EU och Kanada är ett viktigt steg. Det underlättar gränsöverskridande praxis och skapar nya möjligheter för europeiska yrkesutövare.
ACE:s ordförande: Arkitekturen i EU befinner sig i skärningspunkten mellan kultur, kreativitet och högvärdig ekonomisk verksamhet. De kreativa näringarna drar visserligen nytta av EU:s finansierings- och stödinstrument, men dessa verktyg är inte alltid helt anpassade till arkitektursektorns hybridkaraktär. Hur skulle, ur ditt perspektiv, reglerna för offentlig sponsring, incitament eller anpassade finansieringsinstrument bättre kunna återspegla denna särdrag och stödja arkitekter som konkurrerar internationellt, samtidigt som rättvis konkurrens och ömsesidiga villkor bevaras? Arkitektur driver inte bara på det kulturella värdet utan bidrar också indirekt till den ekonomiska verksamheten, till exempel genom att aktivera turismen i europeiska städer. Hur kan EU:s politik erkänna och utnyttja arkitekturens bredare inverkan på kultur, ekonomi och det dagliga livet?
Kommissionsledamot Micallef: ”Utnämningen av en särskild kommissionsledamot med ansvar för hållbara transporter och turism visar att den europeiska turistsektorn är en prioritering för den nuvarande kommissionen. Att integrera turismen med transportpolitiken är ett erkännande av att rörlighet, tillgänglighet och konnektivitet är hörnstenar i EU:s inre marknad. Detta kan också främja en balanserad tillväxt genom att rikta turister till mindre kända destinationer.
Den kommande europeiska strategin för hållbar turism kommer att ytterligare stärka dessa synergier. Det kommer att omfatta bidrag från sektorer som arkitektur för att förstärka ekonomiska, kulturella och miljömässiga fördelar.
Smart och hållbar arkitektur är ryggraden i mobilitetsinfrastruktur såsom flygplatser och tågstationer, som är EU:s första intryck för internationella besökare. Dessa gateways sätter tonen för hela resan och blandar funktionalitet med estetisk överklagande. Detta står också i centrum för Bauhausinitiativet, som finansierar innovativ design som prioriterar skönhet, hållbarhet och inkludering, till gagn för både medborgare och turister.
Hotellen måste bana väg för energi- och vatteneffektiv design och anpassa sig till EU:s lagstiftning och program som ger incitament till koldioxidsnåla byggnader. Det finns en marknad med miljömedvetna turister som kräver miljövänligt boende. Museer, sevärdheter och besökscentrum – särskilt i närheten av fornminnen – kräver tillgänglig, skalbar arkitektur som passar in i historiska sammanhang och tillgodoser ett ökande antal besökare samtidigt som den kulturella integriteten bevaras.”
ACE:s ordförande: Arkitektur var en officiell olympisk tävlingskategori från 1912 till 1948, med medaljer tilldelade för sportrelaterad design. I dag spelar arkitekturen fortfarande en central roll i de olympiska spelen – genom att forma arenor, städer och långsiktigt värde för allmänheten. Ur ditt perspektiv, skulle arkitektur återigen kunna erkännas mer explicit inom det olympiska ekosystemet, inte nödvändigtvis genom medaljer, utan genom EU-stödda initiativ som kopplar samman idrott, kultur, hållbarhet och rättvis internationell konkurrens?
Kommissionsledamot Micallef: ”Arkitektur är centralt för hur idrotten upplevs. Det formar atletisk prestanda, tillgänglighet, hur människor tittar på sport och det långsiktiga arvet från stora sportevenemang. Vi vill att olympiska och storskaliga idrottsplatser ska vara hållbara offentliga tillgångar som betjänar samhällen långt efter att tävlingarna är slut.
Med detta sagt vill jag påminna om att varje formellt erkännande av arkitektur inom den olympiska ramen är en fråga för Internationella olympiska kommittén.(IOC) och den bredare olympiska rörelsen. Idrottens självständighet är en grundläggande princip som EU till fullo respekterar. Beslut om tävlingskategorier, utmärkelser eller officiellt erkännande fattas av idrottens styrande organ.
EU kan tillföra ett mervärde genom att stärka kopplingarna mellan arkitektur, idrott, kultur och hållbarhet. Principerna för det nya europeiska Bauhaus är också relevanta för idrottsinfrastruktur.
EU-program kan stödja forskning, pilotprojekt och gränsöverskridande samarbete om cirkulärt byggande, adaptiv återanvändning och koldioxidsnål design för idrottsplatser. De kan också uppmuntra värdstäderna att, när så är lämpligt, införliva dessa principer tidigt i planeringsprocesserna. Detta skulle säkerställa att större idrottsevenemang ger ett varaktigt offentligt värde, rättvis konkurrens och meningsfulla kulturella och miljömässiga arv.”
ACE:s ordförande: Slutligen, i dessa osäkra tider, vilket budskap skulle du vilja skicka till europeiska arkitekter, som drivkrafter för förändring som formar vår gemensamma framtid?
Kommissionsledamot Micallef: ”Arkitekturen har alltid varit en spegelbild av samhället. Det speglar vår historia, svarar på våra nuvarande utmaningar och projektvisioner om vår gemensamma framtid. I dag, när vi står inför djupgående miljömässiga, sociala och ekonomiska omvandlingar, spelar arkitekturen en avgörande roll för att forma mer inkluderande, hållbara och motståndskraftiga samhällen.
Vi måste fortsätta att bekräfta att arkitekternas roll inte är begränsad till processer eller tillstånd, utan sträcker sig till den kreativa utformningen av utrymme, erfarenhet och samhällsliv.
Europeiska arkitekter skapar och formar de utrymmen där våra samhällen lever, lär sig, arbetar och interagerar. I tider av klimatomställning, bostadstryck och social förändring är arkitektur ett ansvar gentemot samhällen, framtida generationer och vår gemensamma miljö. De beslut arkitekterna fattar idag kommer att påverka den sociala sammanhållningen, hållbarheten och livskvaliteten i årtionden framöver.
Vi måste förkroppsliga ett skifte i hur arkitektur uppfattas idag, som en omvandlingsprocess: Uppmärksam, experimentell och djupt kopplad till sitt sammanhang. Europa har en rik arkitektonisk kultur och en extraordinär mångfald av metoder, bland annat många unga kontor som experimenterar med innovativa metoder för design, material och samarbete. Att stödja dessa metoder, utbyta kunskap och lära av deras erfarenheter är avgörande för att skala upp lösningar som levererar inkluderande, motståndskraftiga och hållbara stads- och landsbygdsmiljöer.
För europeiska arkitekter är mitt budskap: fortsätta att anamma innovation, sätta socialt och miljömässigt ansvar i centrum för ditt arbete och aktivt samarbeta med samhällen. Din kreativitet, expertis och vision är centrala för bygga ett Europa som är hållbart, inkluderande och kulturellt livskraftigt. Genom ditt arbete kan du vara med och omvandla samhällsutmaningar till möjligheter till högkvalitativa levnadsmiljöer för alla medborgare. Du formar och omvandlar inte bara byggnader. Ni formar och omvandlar de miljöer där livet utspelar sig.”
